Hemma ensam!

Jag blev inte bättre så jag stannade hemma i helgen.

Igår var jag hemma hela förmiddagen och försökte kurera mig (och rättade spanskprov) och åkte inte till jobbet förrän lagom till mina lektioner på eftermiddagen. Trots detta kände jag mig inte tillräckligt pigg och kry för att åka kommunalt till landet med sammanlagt fyra byten och en restid på fyra timmar... Så jag stannade hemma. Och det är såå skönt!

Det var länge sedan jag fick vara ensam! Det behövs! Vi måste komma ihåg att planera in ensamtid till oss framöver - det är viktigt.

Idag ska adventspyntandet avslutas och så ska jag försöka rätta klart resten av spanskproven. Sen får vi se om Mårten och barnen kommer hem idag eller i morgon...

Tjuvstart

Mårten och barnen är på landet och jag ska åka efter i morgon så i kväll har jag tjuvstartat lite...

...så att det är julfint till första advent när vi kommer hem på söndag!

Det har tagit mycket längre tid än jag hade planerat - och då har jag bara bytt gardinerna i köket och tagit fram lite ljus och några adventsstjärnor för jag känner mig som en urvriden disktrasa.

Jag har haft ont i huvudet på jobbet i flera dagar och skyllt på den dåliga ventilationen, så också idag. Men när jag skulle åka hem från jobbet idag så kände jag att det var nåt mer på gång och nu känns det som om jag håller på att bli sjuk. Bläh! Jag gör mitt bästa för att lindra symptomen med Enchinea och te. Förhoppningsvis räcker en god natts sömn för att det onda ska försvinna! Jag håller tummarna för det i alla fall.

Varm pyjamas!

Eftersom lillasyster i vårt hushåll är alldeles för lättväckt för att kunna sova i hallen har hon fått flytta in i Folkes rum, hon har tagit över hans spjälsäng där inne och han - är det meningen - ska sova i sin fina juniorsäng. Men...

...eftersom storebror i vår familj, som ju fortfarande är ganska liten, helst somnar i vår säng så har Folkes rum nästan blivit mer Esters rum och vårt rum mer Folkes. I alla fall när det gäller var man sover.

Inte varje natt går det att lyfta in en sovande Folke till juniorsängen för han vaknar lätt till och säger halvsovande med spår av panik i rösten att han vill sova här (dvs i vår säng) och då har vi lille storebror hos oss hela natten. De nätter han inte vaknar och vi lyfter in honom kommer han knatande tillbaka framemot morgonkvisten.

Man vänjer sig, men vår säng är inte så bred och det är inte jättemycket plats kvar på våra kanter när en liten 2½-åring brer ut sig i mitten, med gängliga armar och ben och sedan snarkar som en hel karl. Jag undrar hur det blir sen när lillasyster börjar knata omkring hon också...

Det mysiga med det hela är dock att Folke, när han somnar i vår säng, vill gosa med mitt nattlinne eller pyjamas. När jag sedan går och lägger mig får jag lirka den ur hans grepp och har en varm pyjamas att sätta på mig.

Sammanfattningsvis är det såklart mest mysigt och gosigt med en liten son i sängen... ...och jag antar att jag måste njuta av det så länge det varar. Snart är han en finnig tonåring som man inte får pussa och krama på alls...

Årets julklapp är här!

Idag fick vi besked om att julskivan som vi spelade in med kören i september är klar. På körrepet på måndag så får vi den! Det ska bli riktigt spännande och väldigt fiffigt att jag vips ha en julklapp till alla klar! He he...

Vaccinerade

Idag blev även barnen vaccinerade. Mårten gick ned med dem till BVC efter att han hämtat Folke på dagis. De väntade ca 20 minuter och sen var det deras tur. Det gick jättebra. Folke sa bara aj, men Esse skrek lite. Sen fick de plåster!

När jag kom hem idag frågade jag Folke vad han hade gjort idag. Han svarade "jag var lite suuk å fick en spruta å ett plåster" och så fick jag hjälpa honom att dra ner byxorna så han kunde visa plåstret på vänstra låret.

Jag har inte fått några andra symptom av sprutan jag fick i måndag än att det känns som att jag har lite träningsvärk i armen jag fick spruta. Jag hoppas att det blir lika lindrigt för barnen.

Vaccinerad

Idag kom vaccinet till skolan där jag jobbar och min klass var en av de första att bli vaccinerade och även fröken fick en spruta... så nu har jag sällat mig till de vaccinerades skara. Förhoppningsvis på kommer Mårten iväg ner till BVC med ungarna under veckan också.

Fars Dag - II

Ester vaknade strax efter första Fars Dags-inlägget men de sjusovande manliga delarna av familjen fick jag väcka 10.40!! Mårten skulle iväg med bilen klockan 11 så den fina frukosten med levande ljus och duk på bordet som jag förberett blev ett kvickt evenemang - och fick även duga som lunch för oss.

Efter denna brunch gick vi en promenad till Bollstanäs och tittade på ett hus som är till salu. Det är ett Trivselhus som byggdes förra året så det var lite intressant att se hur det ser ut. Vi ska ju (om allt klaffar i slutändan) också bygga ett Trivselhus.

Barnen somnade i vagnen på vägen hem och båda som ganska länge. Jag passade också på att vila lite innan jag gjorde lunch/middag vid halv fem. Mårten har sett på både fotboll och ishockey.

Fars Dag - I

Klockan är över tio och hela familjen sover fortfarande... Jag har roat mig med att spela Bejeweled Blitz på Facebook ett tag men det kan man ju inte göra hela dagen. Så jag får väl börja duka fram lite frukost och väcka upp alla sjusovarna!

Äntligen helg

Åh så skönt med fredag... och lördag... och söndag.

Bus eller godis?

I går kom det två omgångar med halloween-ungar. Söta var de men inte hade jag kommit ihåg attköpa nåt godis...

Första paret fick ett paket micropopcorn men när nästa gäng ringde på dörren så hade jag hittat en påse med reklamgodis i papper, så de fick några såna...

Jag gillar inte halloween, inte i Sverige. Jag inser att det säkert finns miljarder blogginlägg om detta i dessa tider, men jag måste ändå få säga mitt hjärtas mening.

Jag förstår inte hur föräldrar kan låta sina små barn gå ut i mörkret och ringa på hos okända personer och dessutom hota dem med olika repressalier om de inte får godis...

Visst är de söta och de tycker antagligen att det är oerhört spännande men jag gillar det ändå inte. Jag frågade de små besökarna vad de hade för bus på lager ifall jag inte hade valt "godis". De första ville inte säga men avslöjade så mycket att det skulle bli väldigt kladdigt på dörrhandtaget. Den andra lilla trion berättade glatt att de skulle smeta ketchup på våra fönster. När jag påpekade att de antagligen inte skulle ha nått upp till nåt fönster sa det yngsta lilla skelettet att då hade de kanske förstört våra bilar istället...

Fattar ni? I en liten femårings huvud är det antagligen ingen skillnad mellan att spruta ketchup på ett fönster och repa en bil... Och mamma och pappa har hjälpt till med halloween-utstyrseln och på så sätt sanktionerat "buset"!

När jag bodde i Costa Rica i Centralamerika så låg vårt hus i ett område med många amerikanska familjer så där firades halloween med utklädda barn (och vuxna) som gick runt på trick and treat. Några som inte var hemma fick sin putsade fasad bombarderad med råa ägg... det går inte bort kan jag upplysa om. Är det kul?

Halloween hade några år inna jag var där hållit på att få fäste även bland costaricanerna, men då pratades det mycket i media om detta. Man ifrågasatte huruvida man verkligen skulle adoptera en tradition från USA, om man ville att barnen skulle gå omkring på mörka gator och torg och ringa på hos främmande människor. På några år dog halloweenfirandet ut till förmån för de egna inhemska traditionerna.

Vi har ju faktiskt en svensk tradition med utklädda barn som får godis - påskkäringarna.

Skillnaderna mellan trick and treat eller bus eller godis och påskkäringarna (förutom det uppenbara att halloween inte är en svensk tradition från början) är ju till exempel att påskkäringarna härjar på våren, då det är ljust ute. Barnen sitter och pysslar innan de klär upp sig till häxor och ritar små påskkort eller gör små kycklingar av flörtkulor som de ger bort till de personer de hälsar på. Sen får de godis, men det är ju en frivillig handling från givaren (ett tack för den lilla påskgåvan) och inte pga utpressning som vid halloween (då man riskerar att få bilen repad).

Jag hoppas att halloween-trenden dör ut även här i Sverige så att jag slipper ta diskussionen med Folke och Ester om några år då de vill gå ut på bus eller godis "som alla andra"...