I går kom det två omgångar med
halloween-ungar. Söta var de men inte hade jag kommit ihåg attköpa nåt godis...
Första paret fick ett paket micropopcorn men när nästa gäng ringde på dörren så hade jag hittat en påse med reklamgodis i papper, så de fick några såna...
Jag gillar inte
halloween, inte i Sverige. Jag inser att det säkert finns miljarder blogginlägg om detta i dessa tider, men jag måste ändå få säga mitt hjärtas mening.
Jag förstår inte hur föräldrar kan låta sina små barn gå ut i mörkret och ringa på hos okända personer och dessutom hota dem med olika repressalier om de inte får godis...
Visst är de söta och de tycker antagligen att det är oerhört spännande men jag gillar det ändå inte. Jag frågade de små besökarna vad de hade för bus på lager ifall jag inte hade valt "godis". De första ville inte säga men avslöjade så mycket att det skulle bli väldigt kladdigt på dörrhandtaget. Den andra lilla trion berättade glatt att de skulle smeta ketchup på våra fönster. När jag påpekade att de antagligen inte skulle ha nått upp till nåt fönster sa det yngsta lilla skelettet att då hade de kanske förstört våra bilar istället...
Fattar ni? I en liten femårings huvud är det antagligen ingen skillnad mellan att spruta ketchup på ett fönster och repa en bil... Och mamma och pappa har hjälpt till med
halloween-utstyrseln och på så sätt sanktionerat "buset"!
När jag bodde i Costa Rica i Centralamerika så låg vårt hus i ett område med många amerikanska familjer så där firades
halloween med utklädda barn (och vuxna) som gick runt på
trick and treat. Några som inte var hemma fick sin putsade fasad bombarderad med råa ägg... det går inte bort kan jag upplysa om. Är det kul?
Halloween hade några år inna jag var där hållit på att få fäste även bland costaricanerna, men då pratades det mycket i media om detta. Man ifrågasatte huruvida man verkligen skulle adoptera en tradition från USA, om man ville att barnen skulle gå omkring på mörka gator och torg och ringa på hos främmande människor. På några år dog halloweenfirandet ut till förmån för de egna inhemska traditionerna.
Vi har ju faktiskt en svensk tradition med utklädda barn som får godis - påskkäringarna.
Skillnaderna mellan
trick and treat eller bus eller godis och påskkäringarna (förutom det uppenbara att
halloween inte är en svensk tradition från början) är ju till exempel att påskkäringarna härjar på våren, då det är ljust ute. Barnen sitter och pysslar innan de klär upp sig till häxor och ritar små påskkort eller gör små kycklingar av flörtkulor som de ger bort till de personer de hälsar på. Sen får de godis, men det är ju en frivillig handling från givaren (ett tack för den lilla påskgåvan) och inte pga utpressning som vid
halloween (då man riskerar att få bilen repad).
Jag hoppas att
halloween-trenden dör ut även här i Sverige så att jag slipper ta diskussionen med Folke och Ester om några år då de vill gå ut på
bus eller godis "som alla andra"...